känslor
Jag har inte skrivit på länge, I know...I know..
Jag har varit djup förkrossad sen i fredags då jag var med Filip och han ville ta en paus.
Han sa det på bästa sett, men allt är så tomt, allt påminner mig om honom
& jag saknar, saknar han väldigt mycket.
Jag älskar honom än men jag måste ju acceptera.
Det är ju inte helt slut men hopplöst ng kan jag inte sluta gråta.
Aldrig varit så kär. Men vår kärlek kanske inte är/var tillräcklig ?
Men jag ångrar inget av dom dagarna med dig.
Jag skrev en dikt..den blev lite knasig men kommentera gärna!
Jag hatar ditt leende, jag hatar ditt skratt.
Jag hatar det sättet jag drömmer om dig varje natt.
Jag hatar din doft, jag hatar din röst.
Jag hatar det sättet du gav mig tröst.
Men det värsta av allt är att jag kan inte hata dig,
för du är det bästa som hänt mig.
snälla sno den inte & säg att den är din.
De skulle va väldigt orespekt fullt.
